Avresan
Måndagen den 7 mars mötte Anders och jag Heidi i Flensborg, där vi
skulle hämta vår hyrda campingbuss för att starta resan till England
och Crufts! Våran Parson Russell Terrier-tik Cudweed's Up Town Girl
(Sissa), som är av Heidi och Sennes uppfödning kvalificerade sig för
Crufts den 2 maj 2004 i Helsingör för domare W. Browne-Cole, England.
Samma dag blev Sissa även Dansk Utställningschampion, DkUCh och BIR.
Heidi tog med sig Parsonhanen Rednock Shaggy som kvalificerade sig
samtidigt som Sissa. Shaggy som är Nordisk Utställningschampion,
NordUCh, hade även kvalificerat sig i Norge i augusti och är även far
till vår första och hittills enda valpkull.
Resan startade lite försenat pga reparation av campingbussen, men till
slut kom vi iväg. Vi körde hela kvällen och större delen av natten
direkt till Calais där vi stannade för att sova några timmar. Vid färjan
kontrollerades hundarnas pass noggrannt men vi kom ändå med en färja
tidigare än beräknat.
Vår bas var hemma hos Tim och Kate
Parken vid Batsford House
Ankomst till England
I Dover kom vi ihåg att köra på vänster sida och turen fortsatte först
emot London, så Oxford och därifrån til Moreton-in-Marsh, var vi
parkerade på torget. Heidi ringde Kate Allen, som kom och mötte oss
och visade vägen till hennes och Tims hem i Keepers Cottage vid
Batsford House. Här kunde vi parkera campingbussen och det blev vår
bas medan vi var i England.
Kate och valparna
Hemma hos Kennel Alne Terriers
Kate och Tim är riktigt söta, unga och gästfria människor. De har övertagit
kennelnamnet Alne Terriers efter Mark och Tina Allen som numera är
bosatta i Kenya. Kate är även hundtrimmare och handler. Tim är Head
Gamekeeper på Batsford House och föder upp fasaner och ser efter
viltet. De bor i en stuga i Batsford Arboretum (park). Här kunde vi
rasta hundarna på morgonen. Det var riktigt engelsk stil med slottet i
parken med många beskurna träd och buskar. Påskliljorna skulle precis
slå ut och flera andra vårblommor fanns utslagna. Vilda gullvivor växte
tillsammans med julblommor i många färger och arter. En fröjd för
svenska ögon efter flera månader med snö! Våren var även försenad
i England men mycket längre framskriden än i Sverige.
Kate och Tim har 5 parsons, 7 arbetande lakelands, 1 engelsk springer
spaniel, 1 cocker spaniel och 1 lurcher. Så det var ett riktigt hundhem
vi hade kommit till. Inomhus gick en parson - Ch Alne Foxglove, Top PRT
Bitch 2004 - tilltalsnamn Clover, samt två lakelands, Briar och Jaffa.
Briar är Jaffas dotter. De var alla riktigt söta och särskilt Jaffa föll
jag pladask för - hon var nästan som en brun parson!
Den första kvällen vi var där bjöd vi på engelsk pubmiddag men Tim
skulle desvärre på jakt med några vänner så det var bara Kate som följde
med. Hon visste vägen till The Fox & Hounds Inn i Great Wolford,
och vi hade en riktigt trevlig afton i en otrolig gammal pub från 1540
med uppstoppade djur på väggarna. Maten var god - vi nordiska valde
viltkorv med grönsaker, potatismos och sås.
Favoriten Lakelandterriern Jaffa
Besök på Kennel Heythrops
Nästa dag - onsdag - körde vi ut för att besöka några fler
parsonkennlar i närheten. Första stoppet var hos Linda och Roger
Bigland som har Heythrops. Roger Bigland dömde på Parsonspecialen 2003
i Sverge så jag hade mött honom förut och Heidi kände dem också
sedan innan. Hon hade ringt dem i förväg så vi var väntade. Vi blev
först inbjudna på en kopp te i deras lilla fina stuga. Stugan var
fylld med bilder, målningar och statyer av parsons. Man kunde se att här
bodde människor som var mycket upptagna med hundar.
I köket gick flera parsons och en liten tikvalp fångade vår uppmärksamhet.
Linda sa att det var den mest oartiga valp hon någonsin haft, men söt
var den! Den var efter Toastmaster och jag minns Riplington Gipsy Girl,
så henne ska jag hålla ögonen på. Vi hade ett trevligt samtal om
hundar och om den nya lag i England som förbjuder rävjakt. Roger har
arbetande terriers så hans framtid är därför något oviss. Han
arbetar nu med borderterriers och i hans bil fanns en borderterrier i en
bur och en massa spadar.
Efter teet gick vi ut till hundarna som gick i separata hundgårdar. Vi
förstod att de var uppdelade i hans och hennes hundar. Det var ordning
och rent överallt och hundarna var i fin form. Vi hade presenter med
oss, öl och ost och 2 Kosta Boda snöbollar (det var samma present som
alla fick som vi kom till), så Roger sa att vi var välkomna igen! Det
hade vi nog varit ändå, det är jag säker på!
Linda Bigland
Heidi och Roger
Roger Biglands arbetande borderterrier
Toastmaster hos Kennel Heythrops
Vidare till Kennel Clystlands
Efter besöket hos Linda och Roger körde vi mot Pirton för att besöka
Ruth som äger Kennel Clystlands. Heidi hade varit där förut men vi
var ändå tvungna att ringa för att hitta rätt. Ruth dömde på
Parsonspecialen 2004 men Heidi har känt henne i flera års tid och
hennes parson Nelly - Clystlands Comity, som bla är Mollys mormor, har
hon hämtat hos Ruth i England. Ruth bodde i en liten by på landet i
ett mycket fint hus, Pirton House. Jag blev väldigt förtjust i skylten
på hennes hus som var en parson i silhuett i smide. En sådan måste
jag också ha!
Återigen blev vi bjudna in i huset och hennes hundar kom in i huset så
Shaggy och Sissa fick springa runt lite i en inhägnad. Ruths Clystlands
Emblazonment hade just fått en valpkull så det var det första vi såg.
Efter det fick vi lunch som Ruth förberett. Vi pratade hund och återigen
såg man att vi kommit till ett riktigt hundhem med bilder, figuriner
och rosetter överallt.
Valparnas far, Clystlands First Rather, hade blivit stulen från sin inhägnad
hos ägaren i Grimsby, vilket Ruth var mycket ledsen över, vilket man
gott kan förstå. Det hade hänt vid flera tillfällen att hundar
stulits i England. I hallen hos Ruth fanns en hel minnesutställning över
hennes Clystlands Cracker Jack som blivit BIR på Crufts, även han en
anfader till både Sissa och Molly. Efter några trevliga timmar hos
Ruth vände vi hemmåt mot Batsford igen.
Kvällen innan
På kvällen fick Tim och Kate besök av en bekant med två amerikanska
uppfödare i sällskap. De var mest jaktintresserade, så vi hängde
inte med så mycket i diskussionen. Kate och Heidi hämtade Fish &
Chips och efter en trevlig stund med mat och vin gick vi tidigt till sängs
för att vara utvilade till den stora dagen vi väntat på - nämligen
terriernas dag på Crufts!
Utställningsmorgonen
Vi gick upp klockan 5 för vi skulle förbi Kates mor och hämta hundar
och sedan följas åt för vi hade beslutat att åka tåg in till Crufts
så vi slapp gå den långa vägen från parkeringen. Tåget kör nästan
in på utställningen. Sissas far, Ch Alne Artic Fox (Scout) bodde hos
Michaela, Kates mor. Han såg vi fram emot att träffa. Vi blev inte
besvikna för han var en mycket vacker hund med bra temperament. Han
skulle inte ställas ut men visas i Parson-montern på Crufts som
Michaela skulle vara med och passa.
Dessvärre blev vi lite uppehållna av campingbussen som inte kunde vända
på småvägarna, men med hjälp av några bläckfiskarmar kom vi
vidare. På tåget på väg till utställningen mötte vi flera
intresserade, och en skolpojke på väg till skolan som önskade oss
Good Luck!
Framme på Crufts
Utställningshallen var jättestor och även fast det var tidigt
myllrade det av hundar och människor. Vi fann vår plats - hundarna har
nämligen reserverade platser där de ska stå under utställningen och
deras ringnummer fanns även vid denna plats.
Heidi skulle även haft en tik med men hon hade missat en
rabiesvaccinering så hon fick stanna hemma. Därför var det en ledig
plats bredvid Shaggy så vi flyttade Sissa så vi kunde sitta
tillsammans. Vi hade en sån tur att våran ring var bara lite bortanför
våra platser så vi kunde sitta och följa med i bedömningen samtidigt
som vi kunde hålla ett öga på våra hundar - hur tursam kan man vara!
Vi hälsade på Steph Collis som ska döma årets Parsonspecial i Borås.
Kennel Riplingtons hundar stod nämligen brevid Sissa. Steph ser fram
emot att komma till Sverige i sommar och döma och hon har dessutom lite
semester som hon och en vän ska använda för att se lite mer av
Sverige. Det fann sig naturligt att vi bjöd in henne till att besöka
oss nere i Glasriket och utnyttja vår gästfrihet om hon kom åt det hållet.
Shaggys uppfödare Christiane hade också kommit till Crufts och hon
fick en plats vid ringside tillsammans med Heidi. Det var 118 parsons
anmälda så bedömningen skulle ta flera timmar. Vi letade efter en fästman
till Sissa så alla hanhundarna blev uttittade! Vi lutade oss mer på
Heidi och Christianes bedömningar och inte domarens eftersom vi har
mycket respekt för dessa damers parson-förstånd. Vi var alla fyra långt
ifrån överens med domaren men så är det ju ofta på utställning.
Hundarnas platser - Anders övervakar
Lene och Sissa i ringen
Kate och Clover - trea i Open Class
Shaggy i ringen
När blev det Shaggys tur i ringen i Open Class satt vi som på nålar!
Men han är ju inte kuperad så när det blev hans tur på bordet höll
domaren handen över den del av svansen som som stack upp över engelsk
rasstandard. Då hon skulle placera hundarna efter bedömningen var
Shaggy inte bland de fyra som hon tog ut så Heidi gick ut ur ringen med
honom. Men de blev inropade igen och Shaggy blev placerad sexa med HC -
Highly Commanded.
Sissa i ringen
När det blev Sissas tur i ringen fick vi gå ut som första ekipage i
Open Class. Det var jag nöjd med så blev det snart överstökat och
hon hann inte "dö". Hon brukar tröttna om det tar för lång
tid, det måste hända något. Vi tyckte att hon gick fint och
presenterade sig bra men vi fick ingen placering. I väntetiden under
bedömningen tyckte hon uppenbart att det skulle hända något, så hon
satte sig på bakbenen och viftade med framtassarna och
"snackade" - hennes jordekorretrix, kallar vi det. Publiken
blev roade av henne och vi fick många positiva kommentarer. Så lite
utmärkte hon sig trots alls, det klarade hon av själv! Jag enades med
en dam i publiken om att om hon inte vann Crufts så skulle hon i alla
fall kunna bli cirkushund istället!
Resultat Crufts 2005
- BIR: Ebblechase Eleanor
- BIM: Cassacre Kabin Boy
- BT2: Glenholm Sandi Bach
- BH2: Mindlen Badger
- Bästa valp: Cassacre Outrider
- Domare: Mrs I Morrison
Sissas fästman
Av möjliga fästmän till Sissa fastnade vi för Muhlross Hootlet JW
som kom trea i Limit Dogs. Det visade sig att damen som ägde honom var
damen jag pratat med i ringen om Sissas cirkuskonster. Så när jag
kontaktade henne efter hemkomsten för att få till ett parningsavtal
kom hon mycket väl ihåg oss.
Muhlross Hootlet JW - blivande fästman?
Muhlross Hootlet JW - en sån snygging
Efter bedömningen
När bedömningen avslutats tog vi Sissa och gick och tittade i alla
butiker och fick i oss lite mat. Vi gick även för att se parsonmontern
och hälsa på Scout (Artic Fox) och Michaela. När vi gick runt och
handlade mötte vi flera vi kände från Danmark och vi träffade flera
engelsmän som ville klappa Sissa och snacka hund.
Vi blev stoppade av en konstnär som fotograferade hundar för att
senare måla av dem och han föll pladask för Sissa eftersom hon visade
honom sitt trick igen utanför hans stånd. Han frågade om han fick
fota henne till en målning och kanske en plansch för han tyckte mycket
om hennes huvud. Det fick han naturligtvis, så nu är vi nyfikna på om
hon verkligen kommer på en målning eller poster.
Då det efterhand blev sent på eftermiddagen och vi var trötta efter
dagens alla intryck enades vi om att åka tillbaks till Batsford igen.
Efter att ha rastat hundarna och gett dem mat körde vi mot Evesham för
att möta Linda och Roger och avsluta en givande dag med lite mat på en
pub, och som vanligt, en massa hundsnack! Då vi tog avsked blev vi
inbjudna att besöka dem igen om vi hade vägarna förbi!
Dagen efter
Nästa dag sov vi länge och när Heidi skulle med Kate till Mark och
Tinas hus för att hämta kvarglömda saker från Crufts för två år
sedan tog vi Shaggy och Sissa på en långpromenad genom parken och ner
till ett växthus som låg i utkanten. Vi köpte material till en hängande
trädgård, frö och en ros som ska planteras i vår trädgård i
Blekinge. Sedan körde vi till Moreton-In-Marsh och gick en promenad i
den mycket trevliga och typiskt engelska byn. I byn fanns massor av
antiktivtetsaffärer och gallerier och vi blev frestade av en liten
akvarell av en parson så den hänger nu i huset som en fin souvernir
och ett fint minne från vår första tur till Crufts och mötet med många
gästfria och trevliga hundmänniskor!
Hemresan
Efter frukost packade vi ihop och gick sedan med Kate till hundgårdarna.
Heidi skulle ha en valp med sig hem, en söt hanvalp som heter Alne Hark
Holloa, född 25 oktober 2004. Vi sa farväl till Kate som också hon bjöd
oss på återbesök, och satte kursen på Dover. Hemresan gick bra, nå,
vi kanske var ute på en liten omväg i Belgien eftersom kartläsaren gått
och lagt sig, men vi nådde Flensborg mitt på dagen nästa dag. Valpen
som döptes till Södde uppförde sig exemplariskt.
Vårt första möte med Crufts blev precis en sån minnesvärd
upplevelse som jag hoppats på. Tack till Heidi som presenterade oss för
många av sina bekanta i den engelska parsonvärlden och tack till
engelsmännen för deras otroliga öppenhet och gästfrihet som vi blev
mötta av. Förhoppningsvis resulterar resan också i valpar mellan
Sissa och Muhlross Hootlet JW så det blir kanske inte bara en akvarell
av en parson som vi får som minne från resan utan i hög grad något
mer levande - valpar!
Lene Nordström, 23 mars 2005
|
